fredag 4 april 2008

Ryska tåg och tsarfamiljer (resan del 1)

Sisådär, det var ju inte så svårt att bryta trenden att skriva minst en gång i veckan. Till mitt försvar får jag säga att vi har haft mitterminstentor under några veckor. Dessförinnan reste jag till Jekaterinbúrg och Izjévsk (accenter för att indikera betoningen). Det är om denna resa jag tänkte blogga idag. Dagens inlägg kommer att bli långt; därför delar jag upp det i två bitar.

Fredagen den 29:e februari pratade jag med en kompis från ett par av mina kurser här, Sasja. (Sasja är smeknamn på Aleksandr eller Aleksandra, i detta fall Aleksandr.) Han undrade om jag hade tänkt resa något i Ryssland, och mer specifikt om jag ville följa med honom på en veckolång resa redan nästkommande tisdag. Jag behövde ett par dagar för att bestämma mig, men det är trots allt en chans som kanske aldrig återkommer och på söndagen tackade jag ja.

Jekaterinburg ligger på andra sidan Uralbergen från S:t Petersburg. Det ligger därmed i den asiatiska delen av landet och räknas höra till Sibirien. Inte alla västerlänningar känner till att Ryssland består av ett antal republiker, territorier och områden, alltså inte olikt USA. Jekaterinburg (Екатеринбург) ligger i Sverdlovsk oblast, är Rysslands femte största stad och hemvist till Urals statliga universitet. Tågresan tar omkring 41 timmar, vilket naturligtvis i sig är en upplevelse för någon som tyckte att tågresan i lumpen mellan Jörn och Stockholm var lång. De ryska vagnarna vi åkte i påminner om svenska liggvagnar, men saknar kupédörrar. Vid varje stopp vid någon station korrigeras något mekaniskt problem med de gamla vagnarna – ett tema som är väldigt typiskt i Ryssland, där man inte brukar renovera eller byta ut något så länge det fortfarande går att använda. Likaså finns det inga broar eller tunnlar på de mindre stationerna, utan man promenerar rakt över spårområdet för att komma till det spår man ska till. Varför lägga pengar på en tunnel när det funkar ändå?


Efter att ha lämnat S:t Petersburg på tisdagseftermiddagen, anlände vi till Jekaterinburg på torsdagsmorgonen. Det var i Jekaterinburg som tsarfamiljen Romanov hölls fångna för att sedan avrättas, i samband med den ryska revolutionen. Vad som sedan därefter är inte säkert. Det finns en officiell version, som bygger på att bilen liken transporterades på gick sönder. Familjen grävdes då ner på det stället. Den ortodoxa kyrkan har sin egen version, där familjen istället brändes med bensin och resterna förstördes med svavelsyra. Vad som verkligen hände är svårt att veta, eftersom morden hade stor symbolisk innebörd för kommunisterna och sanningshalten i den officiella versionen är svår att avgöra. Kroppar har på senare tid hittats, men inte lika många som familjmedlemmarna och kyrkan har därför inte accepterat det. Tsarfamiljen är helig inom ortodoxa kyrkan, och på den plats där familjen mördades byggdes mellan 2000 och 2003 en kyrka, vars namn kan översättas ungefär "Blodets kyrka, till minnet av alla helgon, som har strålat i den ryska jorden". (Det ryska språket möjliggör denna sorts högtravande konstruktioner utan att det blir speciellt styltigt.) I skogen, där den ortodoxa kyrkan anser att familjen brändes och begravdes, har det byggts ett mycket vackert kloster med sju träkyrkor.

Inga kommentarer: